Nyhetsbrev

Motta siste nytt fra Arbeidsliv i Norden med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.

(Påkrevd)
Du er her: Forside i Emner i Nordisk modell

Nordisk modell

Jon Erik Dølvik: Uppdämd efterfrågan kan ge högre sysselsättning
Det hittills största forskningsprojektet som arbetsministrarna under Nordiska ministerrådet finansierat var på väg att gå in för landning när coronapandemin bröt ut. Hur påverkar pandemin och den ekonomiska krisen i dess spår de råd som forskarna kommer att ge om framtidens arbetsliv?
Slik kan nordisk arbeidsrett gå fremtiden i møte
Er arbeidsretten i de nordiske landene klar for fremtidens arbeidsliv? Ny teknologi og nye arbeidsformer setter allerede etablerte strukturer under press, men ekspertene mener det er lys i tunnelen.
17 måder at være ansat – plus det løse
Norden er ikke blevet en region af freelancere, men det vrimler med nye beskæftigelsesformer, og covid19-pandemien har gjort livet som atypisk beskæftiget endnu mere usikkert. Det fastslog eksperter ved en nordisk konference om fremtidens arbejdsliv.
Danmarks socialstyrelse gav svindler frit spil
Skal en medarbejder have en mildere straf, hvis det er let at stjæle penge fra sin arbejdsgiver? Det spørgsmål behandles i retssagen mod danske Britta Nielsen, som stjal over 100 millioner kroner fra sin arbejdsplads Socialstyrelsen, der havde bevilget pengene til udsatte borgere.
Vilka är ödesfrågorna för de nordiska facken?
Vad rör sig i huvudet på en fackförbundsordförande? På NFS kongress i Malmö utmanades de fackliga ledarna att på en minut beskriva vad de såg som den största utmaningen framöver. Här är några av svaren:
Norden, EU och klimatet
På kort tid har det utsetts nya arbetsministrar i tre av de nordiska länderna. I Finland och Danmark skedde det på grund av parlamentsvalen, medan utnämnandet av Ylva Johansson som Sveriges kandidat till EU-kommissionen ledde till ett byte även där.
De nordiska facken: Klimatomställningen måste ske på ett rättvist sätt
”Det finns inga jobb på en död planet” var den slogan som citerades oftast när de nordiska fackförbunden höll sin kongress i Malmö under tre dagar 3 - 5 september. Klimatfrågan har seglat upp som en av de största även för fackföreningsrörelsen.
Vem tog livet av den nordiska modellen?
Om man läser Helge Hvids och Eivind Falkums bok om arbete och välbefinnande i Norden som en kriminalhistoria, blir det spännande. De två redaktörerna försöker fastslå om den nordiska modellen redan har avlidit, eller om den är döende. Men håller bevisen?
Exemplets makt viktigast i Norden
Det viktigaste bidraget från Norden till den internationella arbetsorganisationen ILO är genom exemplets makt. Det sa generaldirektören Guy Ryder under den fjärde och sista konferensen om Framtidens arbetsliv som hölls i Reykjavik.
ILO och de nordiska arbetsministrarna i främsta ledet i kampen för det nya arbetslivet
När ILO:s generalsekreterare Guy Ryder och representanter för de nordiska ländernas arbetsmarknadsdepartement samlades på Island för att diskutera utmaningarna i framtidens arbetsliv var stämningen positiv. Den nordiska modellen har visat sig klara anpassningar till snabba och stora förändringar förr och teknikutveckling är inget ödesbestämt utan kan styras av människan.
Tema: Framtidens arbetsliv sett från Reykjavik
Inför den internationella arbetsorganisationen ILO:s hundraårsjubileum har den sista av fyra nordiska konferenser om framtidens arbetsliv hållits i Reykjavik. Generaldirektören Guy Ryder fick uppdaterad information om hur pappaledigheten och likalönsstandaren som Island infört fungerar. Nordens viktigaste roll är genom exemplets makt, påpekade han.
Island bjuder in ILO till vulkanernas och glaciärernas land
Island arrangerade den 4 - 5 april den sista av fyra nordiska konferenser inför arbetsorganisationen ILO:s 100-årsjubileum. Future of Work-konferenserna är ett mycket viktigt forum, inte bara för Island, utan för hela Norden, säger Islands Social- och barnminister Ásmundur Einar Daðason.
Samarbetets former i förändring
Det har skett stora och delvis dramatiska ändringar i arbetslivet i Norden vid inledningen av 2019. I Sverige har 4500 arbetsförmedlare varslats, i Finland stiger sjukfråvaron och i Danmark är det från årskiftet bara två fackliga huvudorganisationer i landet.
Var blev det av samförståndsandan?
Har vi blivit sämre på att lösa konflikter i Norden? Håller den samförståndsanda som gjort att kompromisser uppnåtts som alla kan leva med, på att försvagas? I detta nummer av Arbeidsliv i Norden ser vi på debatten i de fem nordiska länderna.
Inget är heligt i debatten om den svenska modellen
De nuvarande svenska kollektivavtalen löper ut först 2020. Därför borde det normalt vara en period av lugn på den svenska arbetsmarknaden. Men debatten går högt: Stora förändringar av arbetsmarknaden kan vänta runt hörnet, beroende på vilka som bildar regering.
Politik kan true Danmarks unikke arbejdsmarkedsmodel
Regering og folketing kan underminere flexicurity-modellen ved at pille for meget ved ydelserne til arbejdsløse danskere, advarer dansk professor.
Konfliktlösning i fokus
Politiker, fackföreningsledare och arbetsgivare har det gemensamt att en stor del av deras jobb handlar om att lösa konflikter. För att uppnå välfärd i ett samhälle måste det vara en balans mellan arbete och kapital, mellan regler och frihet. Trepartssamtal är en central del av den nordiska modellen, hävdar sociologen Mika Helander (bilden ovan), medan Vesa Vihriälä, vd för näringslivets forskningscentral Etla är av den motsatta uppfattningen. AiN ser på debatten i alla de nordiska länderna.
OECDs visegeneralsekretær Mari Kiviniemi: sverger til fakta og frykter proteksjonisme
Tidligere statsminister Mari Kiviniemi har et langt liv bak seg i finsk politikk. Som visegeneralsekretær i OECD har hun brukt mye tid på å rådgi verdens regjeringer om utvikling og vekst. Fra årsskiftet er det slutt, da vil hun hjelpe Finland på fote som leder for næringslivsorganisasjonen Finsk handel.
Kompetanse – en nøkkel til den teknologiske utviklingen
Den teknologiske utviklingen; hvordan påvirkes jobbene og hvilke krav stilles til kompetanse? Dette var spørsmål som ble reist under den tredje nordiske konferansen om fremtidens arbeidsliv. Ingen enkle spørsmål å besvare når fasiten er i utvikling. Hvordan møter myndighetene og partene endringene? Og hvordan skal kravene til kompetanse tilfredsstilles? Er ansvaret avklart?
Ska ständigt lärande individer rädda den finländska kompetensen?
I Finland söker man nu efter lösningar bland annat inom utbildningspolitiken för att möta utmaningarna i framtidens arbetsliv. En statlig expertgrupp har kommit med sitt första utlåtande "Ett ständigt lärande Finland" - ett dokument som från fackligt håll möter på kritik för sin brist på konkreti.

Side-alternativer

This is themeComment